VECKANS KLURING V. 7
VARIFRÅN KOMMER MORÖTTER URSPRUNGLIGEN?
1) Chile och Argentina
2) Iran och Afganistan
3) Spanien och Portugal
Bildkälla: http://www.thesweetpepper.se/wp-content/uploads/morrötter.jpg
PORTRÄTT AV MICHAEL FARADAY
Michael Faraday, 1791 – 1867, engelsman
Likt många av de forskare vars arbete förändrat vår värld, hade Michael Faraday ingen formell utbildning. Trots detta är det mycket tack vare hans arbete som vi idag kan använda elektricitet som vi gör. Dagens elektriska värld är baserad på principer som Faraday upptäckte för 150 år sedan. Transformatorn, batteriet, den elektriska motorn och generatorn är alla frukter av hans forskning.
Michael Faraday började sin karriär som lärling till en bokbindare. Han blev speciellt intresserad av elektricitet från de böcker han band och läste. Efter att ha lyssnat på en föreläsning av den berömde vetenskapsmannen Humphry Davy blev Faraday Davys assistent, vilket gav honom tid och ekonomisk möjlighet att börja med sin forskning. Även om Faraday var en enastående kemist som kom på vägar att förvandla gas till vätska och upptäckte flera kemikalier var det hans forskning med elektricitet som förändrade världen.
Under 1830-talet gjorde Faraday otroligt många upptäckter. Han utvecklade batteriet. Han byggde den första Faraday-buren som skärmar av elektromagnetisk strålning. Numera kan de flesta studera en Faradaybur i sitt kök – mikrovågsugnen skulle vara en mycket otrevlig apparat om den inte var innesluten i en Faradaybur.
Upptäckten av elektromagnetisk induktion kan anses vara hans största bedrift. Faraday utnyttjade sin upptäckt rent praktiskt genom att bygga världens första elektriska dynamo – som dagens elektriska generatorer alltså härstammar från.
Michael Faraday var en blygsam man som inte brydde sig om vare sig ryktbarhet eller pengar och som faktiskt tackade nej till att bli adlad. Även om Faraday saknade en grundläggande utbildning, blev han en av de största vetenskapsmännen genom tiderna.
Information hämtad från Allt om vetenskap
VARIFRÅN KOMMER ÖKNEN?
Öknar bildas i områden där det regnar väldigt lite. Eftersom allt liv behöver vatten så kommer det i torra områden inte finnas så mycket växter som skyddar jordlagret på marken. På så sätt kommer marken att torka ut, jordlagren gradvis att blåsa bort, och stenarna långsamt brytas ned till sand. Även om öknar är vanligast i Afrika och Arabiska halvön, så finns det faktiskt även öknar på Antarktis och andra kalla områden! Men då är det klipp- och stenöken istället för sandöknen som det är i Afrika. Se bild nedan!
Inspiration hämtad från "Frågvis del 2" av SU och Vetenskapsrådet
Bildkälla: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/35/Wright_Valley_From_Bull_Pass.jpg
VISSTE DU ATT...
VECKANS KLURING V. 6
VARFÖR ÄR DET MÖRKT I RYMDEN?
PORTRÄTT AV ANTOINE LAURENT LAVOISIER
Antoine Laurent Lavoisier, 1743 – 1794, fransman
Lavoisier anses vara grundaren till modern kemi. Då han föddes var kemi knappast en vetenskap. Man trodde att vatten och luft var element snarare än kemiska sammansättningar. Man hade ingen aning om att luft är en blandning av gaser, huvudsakligen syre och kväve, eller att vatten är en sammansättning av syre och väte. Detta gjorde bland annat att man inte kunde förstå hur eld fungerar. Den allmänna uppfattningen var att allt som kunde brinna innehöll en mytomspunnen substans, flogiston, som släpptes lös när det brann.
Lavoisier styrde upp kemin och genom försiktiga experiment omkullkastade han teorin om flogiston. Han vägde och mätte allt han använde vilket var ett steg mot en mer avancerad kemi. Han bevisade att förbränning är en kemisk kombination av en brinnande substans tillsammans med syre och att flogiston inte existerade.
Lavoisier gick vidare med att analysera vatten och luft och fastställde den korrekta sammansättningen. Dessa enkla experiment används än idag i skolor för att lära elever kemins grunder. Det som blir solklart för dagens elever gick spårlöst förbi många av Lavoisiers medmänniskor tills han publicerade vad som anses vara den första riktiga kemiboken. I”Traité élémentaire de chimie” som publicerades 1789, inkluderar Lavoisier inte bara resultaten från sina experiment utan han listade också kemiska element, de som inte kan brytas sönder mer, som syre och väte. Det var den första moderna listan på kemiska element. Han uppfann ett standardsystem för att namnge kemikalier, som svavelsyra, vilket används än idag.
Förutom sina kemiska experiment och publicerade alster hjälpte Lavoisier till med att framställa den första geologiska kartan över Frankrike och med att ta fram metersystemet.
Oturligt nog för Lavoisier föll han i onåd under franska revolutionen och hamnade i giljotinen 1794, endast 51 år gammal. Domaren vägrade benåda honom eftersom ”revolutionen behöver inga vetenskapsmän”. Så slutade livet för den man som lade grundstenen för exempelvis våra dagars läkemedels-, rengörings- och plastindustrier.
Information- och bildkälla: http://alltomvetenskap.se/index.aspx?article=2826
KAN HÅRET BLI GRÅTT PÅ BARA NÅGRA DAGAR?
Svar: Ja
Om du redan har fått några gråa hårstrån kan du, vid extrema föhållanden, t.ex. våldsam psykisk påverkan, tappa mycket hår. När dessa hårstrån ersätts, kommer gråa hårstrån växa ut. Detta gör att ditt hår inom några dagar innehåller fler grå hårstrån och kommer därmed se gråare ut. Det är alltså inte det befintliga håret som blir grått utan när det faller av och blir ersatt av gråa.
Totalt sätt har vi ungefär 300 000 hårstrån som växer ungefär 1 cm i månaden. Ett hårstrå växer i ungefär tre år innan det faller av.
Inspiration hämtad från Ilustrerad Vetenskap
Bildkälla: http://www.hair-blog.dk/wp-content/uploads/2009/10/farvning-af-grat-har.jpg
