FÖRSTA FYRSOLSSYSTEMET HITTAT!
..och hittat av amatörastronomer!
Titta vad Illustrerad Vetenskap skrivit om det HÄR!
Bildkälla: http://www.di.se/SiteImages/2012/09/06/thumbnails/rymden-1.jpg
PORTSÄTT AV MARIE CURIE
Marie Curie föddes i Polen som Maria Sklodowska. Hon flyttade 1891 till Paris för att utbilda sig, och gifte sig där år 1895 med Pierre Curie, varvid hon ändrade sitt namn till Marie Curie. När hon fick höra om Becquerels upptäckt av radioaktivitet i uransalter beslöt hon sig för att studera detta fenomen för sin doktorsavhandling. Hon utnyttjade elegant en uppfinning som hennes make hade gjort, en känslig elektrometer, och kunde med den mäta radioaktiviteten i olika ämnen.
Marie Curie disputerade 1903 på sitt arbete, samma år som hon fick Nobelpriset, denna första gång i fysik och tillsammans med sin make Pierre, och sin handledare, Henri Becquerel. Sedan Pierre Curie år 1906 tragiskt dött i en trafikolycka fortsatte Marie det arbete de båda startat, och kunde 1910 isolera metalliskt radium och beräkna dess atomvikt. Bilden nedan till höger visar hennes egenhändiga uträkning av radiums atomvikt. År 1911 fick hon åter Nobelpriset; denna gång i kemi. Tidens anda krävde av Nobelpriskommiténs ordförande, Svante Arrhenius, att han skulle be henne inte komma och hämta sitt pris eftersom hon då som änka hade ett förhållande med en gift man. Men Marie Curie var stark nog att likväl komma.
Under första världskriget utnyttjade Marie Curie sin viljestyrka och sin administrativa kapacitet till att utrusta och driva en mobil enhet för röntgenundersökningar av skadade franska soldater.
Informationhämtad HÄR ifrån!
Läs mer om Marie Curie HÄR!
Bildkälla: http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/images/news_images/1602/1293383_209_257.jpg
PORTRÄTT AV JOHN DALTON
John Dalton, 1766 – 1844, engelsman
Vissa av världens största vetenskapsmän var väldigt utåtriktade medan andra levde enbart för vetenskapen. John Dalton tillhörde de sistnämnda, en enstöring som aldrig gifte sig och hade få vänner. Men Dalton var en vetenskaplig revolutionär. Det var han som skapade den moderna atomteorin.
I antikens Grekland fanns filosofiska funderingar runt materia och atomer. Forskare och vetenskapsmän, som Newton, trodde på den filosofin men det var också allt det var, en filosofi istället för en teori som kunde testas i ett laboratorium.
Dalton publicerade 1805 ett alster som förespråkade att grundämnenas atomer hade en unik massa och att atomerna kombinerades i enkla förhållanden. Skriften innehöll också den första atomviktstabellen för 21 ämnen, en föregångare till det periodiska systemet.
Dalton lade grunden till den atomteorin som den i stort sett ser ut idag. Sedan Daltons tid har vi lärt oss några saker till – vi vet att atomer kan skapas eller förstöras via kärnreaktioner som man inte kände till under Daltons tid. Vi vet också att vissa grundämnen kan existera i olika former, isotoper.
Men i grunden hade John Dalton helt rätt. Hans atomteori konverterade alkemi till modern kemi. Hans arbete har lagt grunden till så mycket i dagens värld där vi tar för givet att atomer är byggstenarna i materia, att varje vattenmolekyl är uppbyggd av två väteatomer och en syreatom medan varje koldioxidmolekyl är en kolatom och två syreatomer och att det sitter ett periodiskt system på väggen i varje labb.
Liksom många av hans gelikar hade Dalton intressen som täckte många områden. Han hade en livslång fascination inför färgblindhet som han själv led av och han kunde bara se blått, lila och gult. Dalton ville att hans ögon skulle bevaras efter hans död ur forskningssynpunkt. 1995 kunde forskare med hjälp av moderna genteknik identifiera den gen i Daltons dna som orsakade hans färgblindhet.
Informationskälla: Allt om Vetenskap
HUR TAS BLYERTS BORT MED ETT SUDDGUMMI?
Blyerts är egentligen grafit, grundämnet kol där atomerna är organiserade i skikt. När du skriver med en blyertspenna fastnar några av dessa kolskikt på papprets ojämna yta, vilket gör att du kan se en text eller liknande. När du sedan använder suddgummit, har den en klistrig yta som blyertsen lättare fastnar på än pappret, därför försvinner texten från pappret.
Läs mer om Grafit HÄR
Inspiration hämtad från Illustrerad Vetenskap
Bildkälla: http://static.freepik.com/bild-fritt/ritning-suddgummi-skriva-suddgummin_3301606.jpg
PORTRÄTT AV ANTOINE LAURENT LAVOISIER
Antoine Laurent Lavoisier, 1743 – 1794, fransman
Lavoisier anses vara grundaren till modern kemi. Då han föddes var kemi knappast en vetenskap. Man trodde att vatten och luft var element snarare än kemiska sammansättningar. Man hade ingen aning om att luft är en blandning av gaser, huvudsakligen syre och kväve, eller att vatten är en sammansättning av syre och väte. Detta gjorde bland annat att man inte kunde förstå hur eld fungerar. Den allmänna uppfattningen var att allt som kunde brinna innehöll en mytomspunnen substans, flogiston, som släpptes lös när det brann.
Lavoisier styrde upp kemin och genom försiktiga experiment omkullkastade han teorin om flogiston. Han vägde och mätte allt han använde vilket var ett steg mot en mer avancerad kemi. Han bevisade att förbränning är en kemisk kombination av en brinnande substans tillsammans med syre och att flogiston inte existerade.
Lavoisier gick vidare med att analysera vatten och luft och fastställde den korrekta sammansättningen. Dessa enkla experiment används än idag i skolor för att lära elever kemins grunder. Det som blir solklart för dagens elever gick spårlöst förbi många av Lavoisiers medmänniskor tills han publicerade vad som anses vara den första riktiga kemiboken. I”Traité élémentaire de chimie” som publicerades 1789, inkluderar Lavoisier inte bara resultaten från sina experiment utan han listade också kemiska element, de som inte kan brytas sönder mer, som syre och väte. Det var den första moderna listan på kemiska element. Han uppfann ett standardsystem för att namnge kemikalier, som svavelsyra, vilket används än idag.
Förutom sina kemiska experiment och publicerade alster hjälpte Lavoisier till med att framställa den första geologiska kartan över Frankrike och med att ta fram metersystemet.
Oturligt nog för Lavoisier föll han i onåd under franska revolutionen och hamnade i giljotinen 1794, endast 51 år gammal. Domaren vägrade benåda honom eftersom ”revolutionen behöver inga vetenskapsmän”. Så slutade livet för den man som lade grundstenen för exempelvis våra dagars läkemedels-, rengörings- och plastindustrier.
Information- och bildkälla: http://alltomvetenskap.se/index.aspx?article=2826
HUR KAN MAN VETA HUR GAMMAL JORDEN ÄR?
Det görs genom att undersöka berggrunden. Det är nämligen så att grundämnenas isotoper sönderdelas med en bestämd hastighet. Genom att jämföra dessa sönderdelade ämnen med mängden "osönderdelade", kan man bestäma för hur länge sedan ämnet började sönderdelas. Därav kan man uppskatta jordens ålder till ungefär 4,4 - 4,6 miljarder år.
Inspiration hämtad HÄR!
Bildkälla: planet-earth.jpg
PORTRÄTT AV LOUIS PASTEUR
Louis Pasteur, 1822 – 1895, fransman
Liksom många av de främsta vetenskapsmännen hade Louis Pasteur ingen gynnsam start på sin karriär. Han ansågs som en medioker student av sin kemilärare. Ändå kom Louis Pasteur att bli en av de viktigaste kemister och biologer inom medicinens historia. Pasteur är mest känd för att demonstrera hur man förhindrar mjölk från att bli sur genom att värma upp den, den process som kallas pastörisering. Pasteur var övertygad om att mjölken förstördes av bakterier, vilket i sig var ett genombrott – men han gick ytterligare ett steg och visade att bakterier även kunde framkalla sjukdomar hos människor. Hans experiment var de första som bevisade det vi idag tar för givet, att bakterier och virus är orsaken till sjukdomar.
När Pasteur upptäckt orsaken till infektionssjukdomar började han leta efter ett botemedel. Han fann att en speciell bakterie eller virus orsakade en specifik sjukdom. Han framställde då en artificiell version av bakterien som var tillräckligt potent att producera ett immunsystemförsvar men inte tillräckligt stark för att orsaka en fullt utvecklad sjukdom.
Pasteur uppfann ett vaccin mot rabies vilket ledde till grundandet av Pasteur Institute 1888.
Han upptäckte även mjältbrandsbakterien och utvecklade ett vaccin mot den.
Den här upptäckten revolutionerade behandlingen av infektionssjukdomar. Louis Pasteur kan sägas ha startat den moderna eran inom medicinen. Hans upptäckter har bidragit till att öka människans livslängd sedan 1800-talet och vacciner har i allt större utsträckning minskat dödligheten bland barn. Hans arbete har påverkat så gott som alla människor, kanske mer än någon annan upptäckt i historien.
Inspirationskälla: http://alltomvetenskap.se/index.aspx?article=2826
ÄR DET MÖJLIGT ATT ODLA VÄXTER PÅ MARS?
Om vi skulle plantera en växt på mars, vad skulle hända då? Skulle en människa kunna leva på mars?
Svaret hittar du HÄR!
Bildkälla: http://i.telegraph.co.uk/multimedia/archive/01650/mars_1650165c.jpg
VAD ORSAKAR DOFTEN AV REGN?
När det regnar har du säkert kännt att det doftar på ett speciellt sätt. När det regnar blandas de organiska ämnena runt, det gör att aromatiska ämnen frisätts. Aromatiska ämnen är kolväten som alla avger en doft.
När det regnar mättar regndropparna luften vilket gör att dessa doftämnen kommer in i vår näsa. När jorden blir blöt frigörs också sporer som bakterierna ger upphov till, vilket ger en doft. De bakterier som står för nedbrytningen av träd och växter är en av de vanligaste "regndofterna".
Lär mer HÄR!
Bildkälla: http://knipbloggen.files.wordpress.com/2012/06/regn_334523d_158627765_169210551.jpg
VARFÖR SER EN SNÖFLINGA UT SOM DEN GÖR?
En snöflinga skapas i molnen. När temperaturen är tillräckligt låg, fryser den kondenserande vattenågan. På grund av vattenmolekylens uppbyggnad får en snöflinga en form av en sexkantig prisma. Dessa prismor fastnar och bygger på varandra vilket så småning om resulterar i en snöflinga.
Hur snöflingan ser ut beror på luftfuktigheten och temperaturen. Flingan på bilden nedan brukar skapas i 10 - 20 minus grader i hög luftfuktighet.
Läs mer HÄR!
Bildkälla: http://alltomvetenskap.se/uploaded/image/2012/5/24/vad-__r-sn__.jpg
VARFÖR REAGERAR COLA OCH MENTOS?
Mythbusters har svaret!
NOBELPRISET I KEMI
"Din kropp är ett finstilt samspel mellan tiotusentals miljarder celler. Varje cell har små mottagare, receptorer, som gör att den kan känna av och anpassa sig till omgivningen. Robert Lefkowitz och Brian Kobilka belönas med 2012 års Nobelpris i kemi för banbrytande upptäckter där de har kartlagt en betydelsefull familj av sådana receptorer: G-proteinkopplade receptorer"
Vad är G-proteinkopplade receptorer? Läs om det HÄR!
Bildkälla: http://farm3.static.flickr.com/2238/2221825821_1cb0184a21.jpg
NOBELVECKAN HAR INLETTS!
Nobelveckan pågår från måndagen den 8:e oktober till den 15:e! Under denna vecka får vi reda på vilka som blir belönade med det ärofyllda Nobelpriset för sin forskning! Så här ser hållpunkterna ut:
Måndag klockan 11.30: Fysiologi och medicin. Plats: Karolinska institutet.
Tisdag klockan 11.45: Fysik. Plats: Kungliga Vetenskapsakademin.
Onsdag klockan 11.45: Kemi. Plats: Kungliga Vetenskapsakademin.
Torsdag klockan 13.00: Litteratur. Plats: Svenska akademin.
Fredag klockan 11.00: Fredspriset, Plats: Oslo.
Måndag 15 oktober klockan 13.00: Ekonomipriset. Plats: Kungliga Vetenskapsakademin.
VARFÖR BLIR VISPAD GRÄDDE TJOCK?
Vispgrädden man köper i affären är egentligen vatten med massiv mängd små små fettkulor i. Dessa kulor omsluts av ett skal (membran) och innuti skalet finns fettet. När du vispar grädden slår man sönder skalet och fettet innuti kommer ut. När det fettet samlas och blandas med luft bildas en ny stabil fluffig struktur - vispgrädde.
Inspiration hämtad från Illustrerad vetenskap
Bildkälla: http://kakomaten.blogg.se/images/2009/grdde1_29011209.jpg
